Lördagsgodis – tradition, historia och den mysiga lördagskvällen

Lördagsgodis är en av Sveriges mest folkkära vardagstraditioner: en fast stund varje vecka då både barn och vuxna unnar sig sötsaker, ofta framför tv:n på lördagskvällen. Traditionen handlar lika mycket om mys och rutiner som om själva godiset – och för många hör den ihop med lördagens dragningar och spänningen framför skärmen. Här går vi igenom vad lördagsgodis är, var traditionen kommer ifrån, varför just lördagen valdes och hur du gör kvällen extra trivsam.

Vad är lördagsgodis?

Lördagsgodis är den svenska seden att samla veckans godissugna stunder till en enda dag – lördagen. I stället för att äta lite godis varje dag koncentreras sötsakerna till ett tillfälle i veckan. Traditionen är så inarbetad att ordet finns med i svenska ordböcker och att många butiker fyller på sina godisställ inför just helgen.

En central del av traditionen är lösgodis, alltså godis som köps i lösvikt ur öppna behållare där du själv plockar ihop en påse. Lösgodiset slog igenom brett i Sverige under 1980-talet och är i dag en av anledningarna till att svensken plockar och blandar mer godis än nästan någon annan i världen.

Historien bakom lördagsgodis

Traditionen är förvånansvärt ung och har sitt ursprung i svensk folkhälsa. På 1940- och 1950-talen var tandhälsan i Sverige dålig, och socker pekades ut som en av de största bovarna. Lösningen blev att styra – inte förbjuda – sötsakerna, och begreppet lördagsgodis dök upp i slutet av 1950-talet.

Vipeholmsexperimenten

Den vetenskapliga grunden kom från de så kallade Vipeholmsexperimenten, en serie studier som genomfördes mellan 1945 och 1955 vid Vipeholms sjukhus i Lund. Där gavs patienter – personer med intellektuell funktionsnedsättning – stora mängder sötsaker, bland annat särskilt kladdig kola, för att mäta hur socker påverkar tänderna. Studierna visade tydligt att sega, klibbiga sötsaker mellan måltiderna orsakar karies (hål i tänderna).

Experimenten anses i dag djupt oetiska, eftersom deltagarna inte kunde ge något informerat samtycke. Resultaten fick ändå stor betydelse: slutsatsen blev att det är bättre för tänderna att äta mycket godis vid ett enda tillfälle än lite godis utspritt över veckans alla dagar.

Från rekommendation till folklig tradition

Med den kunskapen gick myndigheterna ut med rådet att begränsa godiset till en dag i veckan. Under 1960-talet spreds begreppen ”lördagsgodis”, ”lördagssnask” och ”lördagsgott” brett, inte minst genom Folktandvården som byggdes ut för att förbättra svenskarnas tandhälsa. Vad som började som en tandvårdsrekommendation växte till en självklar familjetradition som lever kvar än i dag.

Varför just lördag?

Valet av lördag hade en praktisk poäng. Genom att samla allt godis till en dag minskade man antalet tillfällen då tänderna utsattes för socker, vilket enligt Vipeholmsstudierna är viktigare än den totala mängden. Lördagen passade dessutom bra eftersom den är en ledig dag för de flesta, då familjen ändå samlas och kopplar av.

Så knöts godiset ihop med helgmyset: en påse lösgodis, en film eller ett tv-program och en lugn kväll hemma. För många svenskar är lördagskvällen fortfarande synonym med både godis och underhållning framför skärmen.

Svenskarnas godiskonsumtion i siffror

Sverige tillhör de länder i världen som äter mest godis per person. Enligt Jordbruksverkets officiella statistik konsumerar svensken omkring 16 kilo choklad- och konfektyrvaror per person och år – en tydlig ökning sedan 1970- och 1980-talen, då siffran låg runt 9–10 kilo.

En stor del av ökningen brukar kopplas till just lösgodiset, som blev vanligt i svenska butiker under 1980-talet och gjorde det enkelt att plocka precis den blandning man vill ha. I dag hör de öppna godisställen med skopa och papperspåse till standardutbudet i de flesta livsmedelsbutiker.

Lördagsgodis och lördagskvällens ritualer

För många familjer är lördagsgodiset navet i en större helgrutin. Godispåsen kombineras gärna med en mysig kväll där hela hushållet gör något tillsammans. En klassisk ingrediens är spänningen kring lördagens dragningar och resultat.

Lotto är ett av Sveriges mest spelade nummerspel, där du väljer sju nummer mellan 1 och 35. Dragningar sker både på onsdagar och lördagar, och just lördagens omgång sänds i TV4 på lördagskvällen tillsammans med tilläggsspelen Joker och Drömvinsten. Vill du fördjupa dig i hur den fungerar hittar du en genomgång i vår guide till Lotto på lördag, och när dragningen är klar kan du rätta din lott för att se om raden gick in.

Godiset passar förstås lika bra ihop med andra svenska helgklassiker. Många kombinerar det med en skraplott som Trisslott eller med tv-underhållningen kring BingoLotto. Oavsett vilket är själva poängen densamma som med godiset: en återkommande, avkopplande stund som gör lördagen lite extra.

Populärt lösgodis och svenska klassiker

Vad som hamnar i påsen är personligt, men vissa sorter återkommer i nästan varje svensk godisblandning. Bland de mest folkkära finns:

• Bilar – mjuka skumgodisbilar, ofta i grönt eller rosa.
• Skumkantareller – svampformat skumgodis med lätt syrlig smak.
• Gelégodis som hallon och nappar.
• Saltlakrits – en nordisk favorit som delar folk i två läger.
• Chokladbitar och pralinliknande godis i lösvikt.
• Sura sorter med syrligt socker på ytan.

Blandningen av mjukt, segt, salt, surt och choklad är en stor del av tjusningen med att plocka sitt eget lördagsgodis.

Lördagsgodis på ett balanserat sätt

Traditionens ursprungliga syfte – att skydda tänderna – är fortfarande relevant. Grundtanken är måttfullhet: att njuta av godiset vid ett tillfälle snarare än att småäta sötsaker hela veckan. Några enkla vanor gör lördagsmyset mer balanserat:

• Bestäm en rimlig mängd i förväg i stället för att fylla på påsen flera gånger.
• Drick vatten och komplettera gärna med frukt.
• Borsta tänderna på kvällen efter godiset.
• Håll fast vid en dag i veckan, precis som traditionen bygger på.

Det här är allmänna tips och inget medicinskt råd – vid frågor om kost och tandhälsa är tandläkare, tandhygienist och 1177 rätt källor.

Friskrivning

Denna artikel handlar om en mattradition och är enbart avsedd som allmän information, inte som köp- eller spelråd. Spel om pengar, som lotter och nummerspel, vänder sig endast till dig som är 18 år eller äldre. Spela alltid för pengar du har råd att förlora och se spel som underhållning – aldrig som ett sätt att tjäna pengar. Behöver du stöd eller vill ta en paus från spel kan du stänga av dig via Spelpaus.se eller kontakta Stödlinjen (020-81 91 00). Information om licensierade spelbolag finns hos Spelinspektionen. Du kan även läsa mer om ansvarsfullt spelande på vår sajt.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad betyder lördagsgodis?

Lördagsgodis är den svenska seden att samla veckans godisätande till en dag – lördagen. Tanken är att njuta av sötsaker vid ett tillfälle i veckan i stället för lite varje dag.

När och varför uppstod traditionen?

Begreppet dök upp i slutet av 1950-talet och spreds under 1960-talet. Bakgrunden var svenskarnas dåliga tandhälsa och forskning som visade att socker orsakar karies, vilket ledde till rådet att begränsa godiset till en dag i veckan.

Vad har Vipeholmsexperimenten med lördagsgodis att göra?

Vipeholmsexperimenten (1945–1955) visade att klibbiga sötsaker mellan måltider orsakar hål i tänderna, och att många godistillfällen är värre än ett enda. Slutsatsen låg till grund för idén om godis en dag i veckan. Studierna anses i dag oetiska.

Hur mycket godis äter svenskar?

Enligt Jordbruksverket äter svensken omkring 16 kilo choklad- och konfektyrvaror per person och år, vilket är bland det högsta i världen. Konsumtionen har ökat sedan lösgodiset blev vanligt på 1980-talet.

Varför förknippas lördagsgodis med lördagskvällen?

Lördagen är ledig för de flesta, och godiset knöts tidigt ihop med helgmys framför tv:n. Därför äter många sitt lördagsgodis på kvällen, gärna i samband med lördagens underhållning och dragningar.